You Know What It Is

Lider av flyttångest och sista-tiden-i-umeå panik. Fullt normalt tror jag. Spola fram tiden ett halvår, eller 1½ kanske så har jag sommar och vet förhoppningsvis lite mer om mig själv och vad jag gör med livet. Annars hatar jag att man alltid kommer på att man vill ha något när det inte riktigt finns där längre. Tror aldrig det slutar. Nej, nu ska jag spendera de timmar det tar att somna framför Nikita. Varför jobbar typ inte mamma eller pappa som Bond eller något så jag också kunde blivit en cool actiontjej? Deras liv verkar som så spännande och intressanta, plus att dom alltid är assnygga och får alla fina pojkarna på fall!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0